Hade kunnat sova några timmar till men hade tid hos barnmorskan 8.30 så det var bara att pallra sig upp. Väl hos BM satt jag & grät som en tok. Jag är helt jäkla tömd på kräm så det finns liksom inget motstånd när någon är trevlig. 

Känner mig som ett jäkla vrak! 

BM sa iaf att t/r till Ica här hemma är för långt för mig att gå (även med kryckor) & att en plånbok är precis så tungt som jag får bära typ. 

Vi lyssnade på bebisens hjärta och det slog så fint så fint. Jag frågade lite om igångsättning men fick inte så mycket svar för det ska jag få på ackis på torsdag. 

Men som det ser ut nu så kommer igångsättningen ske 5/6 (34+0) om inte förlossningen kör igång av sig själv. Jag ska be att få vänta till 7/6 så jag slipper ligga inne på min födelsedag, men man vet aldrig. Det känns som en fånig anledning men också en stor sådan. 

En annan sak som slog mig idag var att vi inte kommer få gå på vår föräldrautbildning för den börjar 8/6. Så oavsett hur vi gör är den för sent. Jag minns också att jag ifrågasatte datumet redan från början ifall att man skulle föda tidigt. Men det var liksom det som erbjöds. Själva utbildningen bryr jag mig inte om men däremot hade jag gärna velat få träffa andra föräldrar här i området. Som det är just nu så blir ju verkligen ingenting som man har tänkt sig. Graviditeten skedde inte "av sig själv", jag har mått fysiskt dåligt hela tiden, vattnet går för tidigt & bebisen kommer alldeles för tidigt och sen det här.